sifdam.blogg.se

Det finns en poäng i att veta var man kommer ifrån, varför det är som det är och hur det blev just så. Rättvisa träningstider, damsektioner och kvinnliga fotbollsproffs, det var inte längesedan begreppen var en utopi. Våra självklarheter har stridits för, pionjärer har banat vägen och fortsatt kämpa och ligga i trots att motståndet varit både brett och syrligt.

 

Förkämparna är många, en av de främsta är Pia Sundhage, världens bästa tränare 2012 enligt FIFA. Tjejen som i sin barndom fick heta Pelle när det var dags för match, bara för att få spela, har varit med hela vägen från starten. Missa inte att höra henne i Min sanning, se de 58 minuterna som en investering. En investering i ursprung, att tro på det man gör, kloka infallsvinklar, värme och humor. Dessutom kan jag nämna att ni kommer känna igen er...från SIF-gården... Det är också stort!

 

 Pia Sundhage - en bit av vår historia

 

Susanne Alvengren

 

IK Rössö Uddevalla - vi smög inte direkt igång träningsmatchspelandet... Ett etablerat div 2 lag (nu div 1) med både rutin, samspelthet och fart, vi visste på förhand att vi skulle bli trötta. Men vi var också beslutsamma i att hålla fast vid vår spelidé och antog utmaningen att testa denna också mot ett riktigt bra motstånd.

 

 

Vi är inne i en tung träningsperiod och några utvilade och pigga ben är det inte tal om, mer om smärtande muskler och "tunga" kroppar. Som det ska vara i mitten av februari med andra ord men när man inte riktigt når fram, hinner in i duellen eller helt plötsligt tröttnar totalt, är det svårt att acceptera. MEN det är ju meningen, vi ska inte vara på topp nu, vi ska inte vara lätta, inte sväva fram och studsa upp. Dock kan vi göra allting så bra vi någonsin kan, och det var signifikativt för matchen i lördags. Vi försökte verkligen, vi rullade, tog emot och letade nytt passningsalternativ. Vi satte press, stängde ytor och flyttade över. Vi gjorde detta och vi gjorde det tillsammans. I 65 minuter ungefär gjorde vi det verkligen tillsammans och matchen var ganska jämn. Rössö slog mer långbollar och försökte hitta luckor och stressa oss till misstag. Men det gick inte, förutom ett stolpe-stolpe-ut skott lyckades vi hålla dem på avstånd. Själva hade vi ett par bra chanser.

 

 

När det återstår någonstans kring 20 minuter börjar vi känna av tröttheten, med detta kommer att vi inte riktigt kliver fram där vi ska, vi orkar inte ta de så viktiga extra metrarna, vi blir tystare och jobbar mer en och en. Såklart, det är ju helt naturligt när orken tar slut. Men vi fortsätter strida med stort hjärta och håller 0-0 tills det endast återstår dryga 5 minuter av matchen, då släpper vi först 1-0 och sen också 2-0. Rössös forward är vindsnabb och säker och vi är inte riktigt på tårna. Klart det känns surt, det var ju så nära ett oavgjort resultat, men upp med alla hakor och huvuden, vi gjorde en jättebra insats. 0-0 mot Rössö i drygt 80 minuter, det är bra! Nästa gång kommer vi vara ännu bättre och då ska siffrorna vara de omvända!

 

 

 

Tränaren har ordet       

 

//Denise

 

 

Nu börjar vi en ny träningsvecka, med ny match till helgen. Tänk att fotboll är så fantastiskt roligt!

 

 

 

 

Det var smärtsamma meter som tillryggalades på Wosab-planen idag. Inte en baksida var smärtfri, inte en vad var mjuk och inte en mungipa var dyster. Att efter en heldag igår, stå på planen för träning idag, med en kropp som motarbetade allt ni ville göra, med ett leende på läpparna, det är satsning och det är lagmoral. Så vansinnigt BRA!!!

 

Vem blir inte sugen på att sparka?

 

Nu njuter vi av några timmars sömn, en vilodag imorgon innan det på onsdag är dags för träning igen!

 

 

Visst knöt vi ihop säcken i sista matchen! 2-0 mot  Sandarna och en andraplats i Tjörnbagarn cup var vår, riktigt riktigt skönt och roligt efter en härlig dag. Trots möra kroppar och trötta hjärnor orkade vi få upp energin i matchen, göra två mål och för tredje gången idag hålla nollan. Ett fint kvitto på att vårt arbete så långt gett resultat och definitivt en dag att ta med oss när vi tränar vidare,

 

 

 

//Denise

 

---

En härlig dag är snart slut och vi tackar alla som stöttat oss på vägen idag. Spelare, ledare, föräldrar, fans och alla andra. Riktigt riktigt skoj men vi är inte nöjda här...

 

 

Några minuter efter slutsignalen i en förlustmatch av det slag som denna mot Halmia var, är det svårt att känna något annat än bilden nedan får illustrera.

 

MEN det var inte så illa. Vi följde vår spelidé och vi försökte. Halmia var lite större, lite tuffare och hade lite högre procent av lyckade passningar. MEN vi stod upp för det vi tror på och vi hade ett par chanser som med lite flyt hade resulterat i mål.

 

Så nu koncenterar vi oss på den avslutande matchen mot Sandarna. Ingenting är avgjort och vi har allt att spela för. Vid vinst blir det minst en andraplats och därmed några välkomna kronor till lagkassan. Men framför allt kan vi om vi avslutar snyggt vara nöjda med dagens insats och tillfreds kollapsa i soffan.

 

Därför känns vår sista match nu som den viktigaste och vi ser fram emot avspark om ca 1½ h (16:40).

Nu j-drar ska vi knyta ihop säcken med en helgjuten insast i kvällsskymningen!

 

 

Med små justeringar och lite nya saker att tänka på tog vi oss an Smögen på en konstgräsplan som hunnit tina något sen morgonmatchen och nu inte var fullt lika hal. Vi gjorde en riktig rivstart, 1-0 innan det hunnit gå en minut och efter en kvart ledde vi med 3-0. Vi fortsatte behålla bollen inom laget men gick ner oss i bolltempo under de sista 15 minuterna, trots detta var segern aldrig hotad och tre säkra poäng till i denna fina turnering bärgades.

 

Nu "lunchrast" innan det är dags för dagens svåraste(?) match. Halmia klockan 14:10. Vi har fyllt på med energi och är definitivt mycket sugna på att visa ännu lite mer av det vi tränat på och för under vintern.

 

Värt att nämnas så här halvvägs in i turnering är att vi fått fram en riktig målspruta, Matilda Persson har gjort 4 mål på två matcher och lyser av löpvillighet och spelglädje. Härligt! (Sen får hon ju riktigt fina bollar också...men ändå:-))

 

Kicki för oss vidare mot nästa match med sitt spontana uttryck från kanten under matchen:

 

Då var vi igång med träningsmatchsspelandet. Första matchen är nyss avblåst och vi har fått en riktig smakstart. Eller fått och fått, kanske har vi arbetat oss till den. 3-0 besegrades Guldheden med i en match där vi ägde det mesta.

 

Dagen kommer bjuda på fyra matcher à 40 min. Truppen är lite decimerad på grund av skador och sjukdomar men 15 spelare plus två målvakter finns till tränare  Denises förfogande. Mycket kommer testas under dagen i denna unika träningsmatchturnering med många och relativt korta matcher. Upplägget bjuder på stora möjligheter att testa, utvärdera och testa igen. Och det tänker vi inte missa.

 

Morgonen var iskall, men frost på rutorna och klarblå himmel. När man anlände till SIF-gården fick man en känsla av fjällen, kyligt, ett underbart ljus och ljudet från pistmaskninen, nej - ljudet från Janne Lindbergs bil som "sladdade" planen, vilket engagemang och vilken morgon! Läge att stanna upp en sekund och insupa livet!

 

Fokuspunkterna inför första matchen var två